wmybonedirection

om en halv timme ? ok? . jag la mig på sängen och smsade tillbacks Det blir bra, ska vi träffas på starbucks?. efter någon minut plingade det till i mobilen. Toppen ses där. jag satte mig vid datorn och gick in på twitter. Hade inte vart ine på datorn på hundra år. Jag såg att jag hade fått massvis med mentions, hmm ? undra vem som kan ha skrivit till mig. Jag klickade på mentions och såg hur tjejer som skrivit ..

Jag stängde av datorn snabbt och stirrade framför mig. herre gud!! hur kan man skriva något sånt. Den glada och härliga känslan att åka och träffa Liam vart plötsligt borta. Jag kände hur tårarna började komma. jag kämpade med att inte gråta. Dom ska fan inte få trycka ner mig tänkte jag och kollade mig själv i spegeln. Det skulle jag inte ha gjort, vad ful och tjock jag.. om jag hade vart snygg också så hade dom inte hållit på som dom gjort. jag kände mig illa mående av allt och jag sprang till badrummet och stoppade ner fingrarna i halsen och spydde. jag visste vart jag skulle trycka för att spy. förra året var jag på sjukhus på grund av min anorexia, jag hade gått upp fasligt mycket i vikt efter det och hade inte mått bättre av det. jag borstade tänderna och kollade på klockan shit jag skulle ju träffa liam nu. Jag glömde bort allt som hänt på twitter. Jag sprang ner och tog första buss som gick till "stan" jag bodde i stan men inte i mitten av stan. När jag satt på bussen skrev jag ett sms till Liam - förlåt kommer om 10 min. När taxin stannade och jag gav chaffören pengarna. hoppade jag ur och gick in på starbucks och jag fick många ansikten mot mig. Det var något jag borde vänja mig med efter som det händer ofta. jag såg hur Liam satt vid ett bord och kollade på sin mobil. Jag gick fram och han kollade upp på mig och sa wow. jag kunde inte låta bli att bli generad. vad sa jag och kollade på honom. Nej inget sa han och gjorde en gäst som visade att jag skulle sätte mig jag satte mig och tog av mig jackan sen ställde jag mig upp och beställde en chailatte. Liam hade redan beställt medans han väntade på mig. När jag väl satte mig frågade han mig - hur mår du ? Bra svarade jag utan att fatta vinken. - Jag menar om igår, zayn bad mig att jag skulle be om förlåtelse för allt. - Hmm, det får han själv säga till mig, Men jag vet inte riktigt det kändes verkligen förolämpande. svarade jag och kollade ner på bordet. Liam var verkligen lätt att prata med. vi satt och pratade hur länge som helst om allt möjligt om hur det var att vara känd och så vidare. Det började bli mörkt och han insisterade på att han skulle följa mig hem.

Liams perspektiv:

Taylor var verkligen rolig och härlig att vara med. Jag följde med henne hem. När vi kom till hennes hus satte vi oss i hamocken och det blev tyst ett ögonblick. jag kollade på taylor och allt var perfekt och jag kysste henne det var som att glömma allt hon verkade förvånad men kysste tilbacks. det blev mer och mer intensivt och det var som vi var menade att vara tillsammans. Det började blixtra till och jag det känndes som jag rycktes tillbacks till verkligheten och ser hur en drös av papparazzis står och fotograferar.

---

Vad Tycker ni några ideer om vad som kan hända sen ?? jag har lite planer men jag behöver insperation.